Sammandrag

På 1920-talet förutspådde den ansedda ekonomisten John Maynard
Keynes att vi år 2025 skulle jobba mindre än 15 timmar i veckan, och
att vår största utmaning skulle vara ”hur bäst använda friheten från
ekonomisk oro [och] fylla den fritid som vetenskapen gett oss”. Det
är högst osannolikt att denna prognos går i uppfyllelse. Tvärtom, vi
lär behöva jobba mycket längre in i våra äldre år än vad Keynes kunde
ha tänkt sig.
Vi vuxna tillbringar ungefär en tredjedel av vår vakna tid på arbetsplatsen.
För de flesta är det mer tid än vi har med vänner, familj,
eller i hobbyer. Detta betyder att arbetsplatsen är en nyckelkontext
för hälsofrämjande arbete – genom hela karriären och arbetslivet, men
speciellt då vi som äldre inte kan utgå ifrån att alla orkar och vill jobba.
Experter och forskare är idag oense om arbetets framtid ser ljus
eller mörk ut. I en ofta citerad analys från Oxford University (Frey
& Osborne, 2013) sägs att 47 procent av amerikanska jobb är i hög
risk för att bli automatiserade. I en rapport från 2017 förutspådde
McKinsey Global Institute att nettoeffekten av automatisering (färre
jobb) och ett ökat behov av nya tjänster och yrken (flera jobb) skulle
vara ungefär noll eller aningen positivt fram till 2030. Men i och
med covid19-krisen har prognoserna för accelererad automatisering
fått fart, och just nu är det svårt att göra klara förutsägelser. Vad vi
kan fokusera på så att äldre arbetstagare både orkar och vill jobba
är följande: förbättra arbetets innehåll så att vi vill jobba, och stöda
deltagande i arbetsmarknaden så att vi orkar jobba.
Vårt samhälle är genomsyrat av frågor som rör sysselsättning –
12
eller brist på den. En äldre befolkning är bara en trend; migration,
samhällsklyftor och marginalisering påverkar också arbetsplatsen.
Nordiska ministerrådet (2018) konstaterar att arbetsmarknadens
internationalisering, digitalisering samt automatisering är frågor som
påverkar såväl arbetsmarknaden som arbetslivet. Ministerrådet belyser
också olika insatser för att främja deltagande i arbetsmarknaden,
reducera sjukfrånvaro och förlänga arbetskarriärer. Dessa omfattar
bland annat kompetensförsörjning och vidareutbildning, stödjande
av balans mellan arbetsliv och privatliv, samt hälsofrämjande och
förebyggande arbete.
I denna rapport frågar vi: Hur är det att åldras på 2020-talets
arbetsplats, och kan vi förbättra det? Sedan blickar vi framåt: Hur
omformar globala trender arbetsplatsen, och vad kan vi göra för att
2030- och 2040-talens arbetsplats skulle vara bra att åldras på? Vi må
inte uppnå Keynes 15-timmars vecka, men vi kan öka de arbetstimmar
vi både orkar och vill arbeta då vi blir äldre.

Info

Skribent(er)