Sammandrag

Trots att ålder som mätare ofta är ett mycket grovt verktyg finns det stöd för att åldersgruppen 18-34 som helhet skiljer sig drastiskt från de äldre åldersgrupperna vad konsumtionen av nyheter beträffar. Den huvudsakliga nyhetskällan är så gott som enbart digital och de sociala mediernas betydelse är stor både när det gäller att hitta nyheter och att konsumera nyheter.
Åldersgruppen delas i två generationer som har fått benämningen: Generation Y och Generation Z.
GenerationYutgör de personer som är födda en bit in på 1980-ta- let till medlet av 1990-talet. Den vanligaste definitionen ringar in

generationen i personer födda 1982-1994. Generationen brukar även kallas för millenniegenerationen. Det mest utmärkande för den här generationen är att det är den första grupp som vuxit upp med mo- biltelefoner, persondatorer och internet.
Generation Z är den grupp människor som föddes från mitten av 1990-talet fram till början av 2000-talet. Generation Z är nära besläktad med Y, men har en ännu närmare koppling till ny teknologi. Internet, smarttelefoner och pekplattor är en självklarhet. Generation Z är också den första generationen som på allvar började anamma sociala medier som en naturlig del av vardagen. Därför kallas också den här generationen för “de digitala infödingarna”.
Något förenklat kan man säga att generation Z i det här materi- alet är representerat i åldersgruppen 18-24, medan generation Y finns i åldersgruppen 25-34.
Det har skrivits och forskats en hel del i vad som skiljer de här generationerna från de äldre. I och med att gränserna mellan de olika stereotypa generationerna ofta är svävande och görs på olika sätt blir det vanskligt att entydigt slå fast vad forskarkåren anser.

Generationer av sin tid

Det finns dock några särskiljande drag som de flesta forskare i USA och Europa kan enas om när det gäller den stora och heterogena gruppen av 18-34-åringar.
För det första är det en global och rörlig grupp. Tack vare internet, sociala medier och den outsinliga tillgången till information är det en grupp som inte nödvändigtvis ser sin identitet enligt nationsgränser-

na. Ett exempel på det här är finländska studerande som avlägger sin examen utomlands. Under åren 2005 till 2015 ökade det här antalet från 4500 till 8300 enligt en rapport från Folkpensionsanstalten. I den här gruppen är för övrigt finlandssvenskarnas andel hela 13 pro- cent, i jämförelse med sju procent i de inhemska universiteten och högskolorna.
Det finns dock stora skillnader inom de här generationerna. Jannie Möller Hartley, som är professor i journalistik vid universitet i Roskilde i Danmark, utkom 2018 med en rapport om ungas nyhets- konsumtion. I rapporten Distinction in Young People´s Cross-Media News Engagement analyserar hon unga (15-18 år) danskars användning av nyheter.
I Möller Hartleys analys framgår det att den globala identiteten syns tydligt hos de ungdomar som har ett stort kulturellt kapital med sig i sitt bagage hemifrån. I den här gruppen konsumerar ungdomarna mycket internationella nyheter, som inte direkt är kopplade till den egna vardagen. I gruppen ungdomar med ett lågt kulturellt kapital kretsade nyhetskonsumtionen mest kring lokala nyheter som direkt påverkade vardagen, exempelvis olyckor som inträffat i närområdet. För det andra är det en grupp som är kräsen med den digitala servicen och de digitala tjänsterna. De använder fler kanaler paral- lellt (exempelvis sociala medier) och är vana vid att snabbt byta om servicen inte håller tillräckligt hög nivå. Det här syns även i hur man konsumerar medier. När världen upplevs som mer global anpassas
även valet av källor enligt det.
Enligt den finländska Ungdomsbarometern 2017 (Nuorisobaro- metri) anser de flesta unga finländare (15-29 år) att digitala färdigheter är viktiga eller mycket viktiga för att klara sig bra i livet. Över 80 pro-

cent av de svarande (cirka 2000 finländare i den här åldersgruppen) ansåg att de här färdigheterna är viktiga eller mycket viktiga.
På frågan om hur viktiga mediefärdigheter är (för att klara sig i livet) svarade drygt 73 procent i Ungdomsbarometern 2017 att de här färdigheterna är viktiga eller mycket viktiga.

Ekonomi och ekologi

Det är en grupp som vuxit upp och vuxit in i delningsekonomin. Den klassiska definitionen av hotell, taxi och media har utmanats av exempelvis Airbnb, Uber och Facebook. Enligt en relativt enig forskarkår är behovet av rekommendationer, både av vänner och av andra i en digital service, större i den här gruppen än hos de äldre generationerna. Det betyder att vänners och andra användares åsikter och erfarenheter av en tjänst spelar en stor roll när man själv fattar ett beslut.
Viljan att leva klimatsmart är ett drag som är vanligare hos den här åldersgruppen än hos de äldre. Det är generationer som vuxit upp med den ökade kunskapen om människans avtryck på jorden. Enligt en stor undersökning som Kantar Sifo (ett företag som utför marknads- och opinionsmätningar) i Sverige gjorde ifjol (på uppdrag av World Wildlife Fund) uppgav hela 94 procent av de undersökta svenskarna (i åldern 16-25) att det är viktigt att leva klimatsmart. 60 procent svarade att de tänker på klimatförändringen minst en gång i veckan. Var tredje av de svarande såg att de alltmer under de närmaste åren kommer att hyra och låna än att äga exempelvis bilar, kläder eller sportutrustning. I den här gruppen uppgav 13 procent

att de antingen är vegetarianer eller veganer, i hela befolkningen rör det sig om sju procent.
Den globala oron har tilltagit under de här generationernas uppväxt. Terrorattacken den elfte september 2001 och de upprepade terrordåden efter det har präglat de flestas liv, men kanske främst de unga generationerna som uppfattar sig mera som globala medborg- are. Enligt en rapport sammanställd av Oxford Royale Academy i Storbritannien har uttryckligen den här globala oron satt djupa spår i hur den här åldersgruppen uppfattar tillvaron.
Drivkraften av att resa ut i världen speglas ständigt mot vilka riskerna är på en viss ort. Enligt samma rapport har även den stora finanskrisen med start 2007 påverkat åldersgruppens syn på ekono- misk stabilitet.
Ett annat generellt och karakteristiskt drag är synen på egen tid och arbetstid. Enligt en undersökning gjord av Barkley Research i USA anser 80 procent av millenniegenerationen det mycket viktigt att själv få bestämma över sin egen arbetstid. Enligt den undersök- ningen är ett kännetecken att den här åldersgruppen inte vill jobba för en arbetsgivare utan snarare med ett företag.

Starka värderingar

Enligt Oxford Royale Academys rapport är det här en förklaring till att det finns så många i åldersgruppen som ser egenföretagande som det bästa alternativet. Hälften i den amerikanska undersökningen (Barkley Research) ansåg vidare att de inte kan jobba för en arbetsgiva- re om inte arbetsgivarens värderingar och syn på etik överensstämmer

med de egna. Vikten av att arbetsgivarens värderingar är de rätta för den här generationen bekräftas också i flera andra undersökningar, bland annat vid Svenska handelshögskolan i Helsingfors.
Den internationella forskningen är också relativt enig kring att det mestadels handlar om en tolerant åldersgrupp. Inställningen till bland annat jämställdhet och samkönade äktenskap upplevs hos en klar majoritet i åldersgruppen som en självklarhet. En färsk stu- die utförd av det amerikanska mediebolaget Awesomeness visar att Generation Z är den mest toleranta av alla generationer. Enligt den studien svarade 80 procent av de undersökta unga amerikanerna att de motsätter sig all rasism, 74 procent att de stöder transpersoners rättigheter och 63 procent uppgav att de är feminister.
Rent politiskt skiljer sig också den här åldersgruppen från de äldre generationerna. Om de ungas röst hade avgjort skulle folkom- röstningen om Storbritanniens vara eller inte vara i EU fått ett annat resultat. Enligt Lord Ashcroft Polls röstade 73 procent av britterna i åldern 18-24 år och 62 procent av 25-34-åringarna för att stanna kvar. De huvudsakliga orsakerna till varför de röstade för att stanna kvar i EU handlade om oron för den framtida ekonomin, jobbmöjligheterna och resandet.
I det senaste presidentvalet i USA fick demokraternas Hillary Clinton 55 procent av de ungas röster (18-29 år), medan republika- nernas Donald Trump fick 37 procent. Enligt Circle (The Center for information and Research on Civic Learning and Engagement) uppger 37 procent av amerikanerna i åldern 18-29 år att de är liberala, 38 procent att de är moderata och 26 procent att de är konservativa. Enligt den opinionsmätning som Taloustutkimus gjorde för Yle i mars 2018 är De gröna det största partiet i Finland bland 18-34-åring-

arna. Enligt den mätningen röstar 24 procent av de unga finländarna på De gröna, följt av Samlingspartiet (21 procent) och Centern (15 procent). Bland 50-79-åringarna är Socialdemokraterna det största partiet (28 procent), följt av Samlingspartiet och Centern. I den här åldersgruppen får De gröna endast 7 procent av väljarstödet.
I vår innehållsanalys, som presenteras senare här, söker vi bland annat svar på frågan om de här generella dragen hos åldersgruppen 18-34 även syns i vilka nyhetsämnen de konsumerar.

Info

Skribent(er)