Sammandrag

Själva tolkningen av materialet gjordes alltså huvudsakligen från körningen av materialet med nyheter och artiklar från de 29 under- sökta medierna, publicerade den andra veckan i augusti 2018, även om modellen som skapade kartan baserar sig på material från en längre tidsperiod.
Arbetsmetodiken var att manuellt gå igenom kluster för kluster. I varje större kluster kartlade vi även enskilda artiklar och gick in för att läsa dem. Med den här genomläsningen av enskilda artiklar ville vi försäkra oss om att artikeln verkligen handlade om det ämne som fanns i klustret. I och med att den automatiserade textanalysen, som vi använde, enbart känner igen ord och språk kunde enskilda artiklar hamna på fel ställe på vår karta.
Exempelvis rubriker som enbart bestod av en metafor om väder, men de facto behandlade ekonomi eller sport, hamnade därför i ett kluster med artiklar om väder. Men de här artiklarna visade sig snabbt vara undantag. Samstämmigheten med det det datagenererade visade sig överlag vara mycket hög.
Efter att vi hade gått igenom alla kluster några gånger och bildat oss vår egen uppfattning om resultatet bjöd vi in tre nyhetsproffs från tre olika mediehus för att delta i en workshop kring materialet. De tre personerna har en lång erfarenhet av att jobba med utgivning av nyheter och också av att på daglig basis följa med det egna mediehusets mätningar av lästa artiklar bland olika åldersgrupper.
Vi presenterade metodiken för dem och gav dem materialet för att de skulle komma med sin egen analys. Det här gjorde vi utan att delge dem de tolkningar vi hade gjort. På det här sättet ville vi försäkra

oss om att vi inte hade blivit blinda för våra egna tolkningar och hade “börjat se det vi ville se” i klustren. Det visade sig att tolkningarna på de avgörande och större områdena stämde överens med de tolkningar vi själva hade gjort.
Avslutningsvis jämförde vi resultaten med den första större kör- ningen av material som gjordes på basis av artiklar som de undersökta medierna hade publicerat i slutet av juli 2018. Det här gjorde vi för att se om vi hittade samma kluster som i den huvudsakliga körningen i augusti.
Det fanns vissa variationer i de båda körningarna. Det var själv- fallet andra enskilda nyheter som kunde bilda kärnan i ett kluster då och delvis också andra personer som råkade vara särskilt aktuella under just den tidsperioden, men klustren och anhopningarna av ämnen och helheter stämde väl överens med körningen i augusti.
Alla resultat och alla slutsatser av resultaten speglar vi dessutom mot de egna erfarenheterna vi har från de mediehus vi jobbat i och med. Många av de kluster som vi hittade i den här undersökningen har vi även sett indikationer på i de tidigare arbeten och utredningar vi har gjort under de senaste åren inne i olika mediehus.
Vi vågar med andra ord påstå att sannolikheten är hög att vi har kunnat kartlägga de huvudsakliga ämnesområden som lockar till sig unga läsare.
Utgångspunkten är dock enbart de ämnesval och prioriteringar som de undersökta utgivarna har gjort. Vi har med andra ord inte kunnat erbjuda alternativa ämnen eller kategorier att ta ställning till. Det betyder i sin tur att det även kan finnas andra områden av nyhe- ter som inte syns i den här undersökningen, dvs så kallade “tomma fläckar” på kartan.

Det är även viktigt att understryka att våra resultat måste ses mot den nyhetsagendan som förekom under den tidsperioden vi gjorde vår analys.
Vi vill ännu också understryka att vi rör oss på en generell nivå. Vi har inte data på enskilda användare från de 29 undersökta varu- märkena. Det kan finnas avsevärda skillnader i användningen inom varumärkena och det är signaler vi inte kan uppfatta med den befint- liga datan. Vi har därför försökt kompensera det här med att använda en tillräckligt stor volym av artiklar för att försäkra oss om en hög sannolikhet.
I det följande kapitlet redovisar vi för våra resultat.

Info

Skribent(er)