Sammandrag

Den första slutsatsen vi kan dra är att läsare i åldern 18-34 år pri- oriterar nyheter och artiklar med ett fokus på framtiden. Rörelsen på tidslinjen går från nutid till framtid. Nu säger vi inte att äldre läsare enbart skulle vara intresserade av dåtid och historia, för så är garanterat inte fallet. Det vi däremot säger är att unga läsare genomgående och i högre utsträckning verkar att preferera artiklar som blickar framåt. I vårt material genomsyrar den här inriktningen på framtiden de flesta områden. De stora frågorna om vår planet, om de ekonomiska utsikterna, om kommande jobb, om var det lönar sig att hyra eller köpa bostad, om rörligheten till olika länder, om mat, om hälsa, om teknologi och om intressanta personer har alla en rörelse framåt. Hur kommer utvecklingen att se ut? Vad lönar det sig att satsa på? Var ska
man bosätta sig?
Personer, företag och kändisar som “lever på gamla meriter” verkar inte att intressera i lika hög grad. En tendens bland äldre läsare verkar att vara att de kända och intressanta personerna följer läsaren med upp i åldern. Det verkar exempelvis vara intressant att läsa om de politiker och filmstjärnor som hade sina glansdagar när man själv var yngre.
Inte heller nyheter och bakgrundsartiklar som fokuserar på hän-

delser som varit upprinnelsen till nuläget verkar att konsumeras lika frekvent av unga läsare. Däremot finns det en beställning på nyheter som tar fasta på lösningar och innovationer som kan ändra dagens läge mot något som är bättre. Vad kan göras för att stoppa klimatför- ändringen? Hur kan vi konsumera på ett annat sätt i framtiden? Vilka är uppfinningarna som gör livet enklare och bättre att leva i morgon och i övermorgon?
Den andra slutsatsen vi vågar dra kring innehållet är att det finns ett uppenbart intresse bland unga läsare för ny teknik, teknologi, användarvänlighet, digitala lösningar, digital service, innovationer och företag som ägnar sig åt det här.
Nyheter och artiklar som handlar om de stora jättarna inom sociala medier, streaming, integritetsskydd, delningsekonomi inom kommunikation och spel fick på basis av den här undersökningen en stor genomslagskraft bland de yngre läsarna.
Den tredje slutsatsen vi vågar dra handlar om den globala di- mensionen. På basis av vår aktuella undersökning, våra tidigare medieerfarenheter och den övriga forskningen inom området talar vi om en grupp människor som har vuxit upp med en syn på tillvaron som är mer världsomspännande än de tidigare generationernas.
Från första början har det för den här åldersgruppen funnits en möjlighet att läsa om och kommunicera on-line med andra människor som befinner sig i ett annat land och i en annan tidszon. Det här spelar en avgörande roll. Alla gör självfallet inte det här, men möjligheten finns.
För många i generationerna före internet var man tvungna att förlita sig på de traditionella mediernas rapportering om vad som hände i en annan del av världen. Det kunde ta ett dygn innan nyheten

om en jordbävning i Brasilien och vad en finländsk spelare i NHL hade uträttat nådde en.
För den grupp av människor som vi nu undersöker är den här tidsproblematiken främmande. Genast när en jordbävning inträffar eller när Patrik Laine gör ett mål i NHL så piper det till i mobiltele- fonen, om man är intresserad av ämnet. Informationen är direkt och oberoende av var i världen du befinner dig.
I vår undersökning ser vi klara tecken på att det är så här. Frå- gor som har en global koppling engagerar. Det handlar dels om nöje, populära personer och livsstil men även om de stora politiska och värdeladdade frågorna. Hur ska vi fixa det här i världen? Kan jag resa till mina vänner i just det landet? Hur ser det ut där i jämförelse med här? Hur tänker de där i jämförelse med oss? Var lönar det sig att stu- dera eller bo i framtiden? Det lokala möter med andra ord det globala.

Unga gör saker för första gången

Den fjärde slutsatsen som vi vågar dra handlar om livssituationen och perspektivet. Vi ser i vår undersökning, och även baserat på våra tidigare erfarenheter av ungas läsbeteende, att många av de unga lä- sarna prefererar nyheter och infallsvinklar som handlar om att göra saker för första gången.
Den här fasen av ditt liv varierar givetvis. Du hinner göra många olika saker mellan det att du är 18 och 34 år. Under den här tiden hin- ner du uppleva såväl ditt första som ditt andra äktenskap, du hinner köpa och sälja flera bostäder och du hinner uppleva många resmål. Många andra upplever också de här sakerna för första gången när de är långt över 35 år.

Men rent allmänt taget handlar det om en tid i livet när man gör saker för första gången i sitt liv. Du får ditt första jobb, du blir chef för första gången, du skaffar familj, du hyr eller köper din första bostad. Eller så funderar du på hur det sku vara att göra något av det här för första gången.
I vår analys såg vi de här trenderna på många områden. I artiklar som handlade om arbetslivet kretsade många av frågeställningarna kring saker man funderar mera på när man söker jobb för första gången än när man har gjort det flera gånger tidigare. Exempelvis vad ska man tänka på när man söker jobb och vilka branscher lönar det sig att satsa på?
Också angående boende kunde vi se samma tecken i vår under- sökning. Vad ska man tänka på när man hyr en bostad och vilka är de vanligaste misstagen man gör när man skriver under ett hyreskon- trakt? Det här är frågor som givetvis är aktuella oberoende av ålder och livssituation, men det är frågor som man med större sannolikhet funderar på när man flyttar hemifrån och går igenom något för första gången i sitt liv.
Många av artiklarna och nyheterna inom området parförhållan- den följde samma mönster. Texterna behandlade rent generellt frågor om hurudana spelregler man ska ha i ett förhållande och frågor om ens eget sexliv och sexualitet är normalt. Frågeställningarna var ofta vinklade för en målgrupp som upplever de här sakerna eller funderar på de här frågorna för första gången. Hur ska man exempelvis resonera kring preventivmedel?
En gemensam nämnare för det innehåll som tenderar att gå bättre hem hos yngre läsare handlar om referenserna eller referensramen.

Rent allmänt handlar det om vilka personer, händelser och miljöer som behandlas i nyheterna och artiklarna. De nyheter som rör sig i en relevant sfär, som de unga kan identifiera sig med, har på basis av den här undersökningen också en större genomslagskraft bland unga läsare. Det tydligaste exemplet på de här referenserna handlar om teknik och plattformar. Nyheter och artiklar som tar avstamp i en mobiltelefon, i en on-demand tjänst eller i ett socialt medium verkar tilltala unga läsare betydligt mera än texter som utgår från en annan
typ av konsumtion och livsstil.

Info

Skribent(er)