Idag kan du boka tid till en hälsocentral eller besöka en släkting på ett äldreboende utan att tänka på vem som ordnar verksamheten eller hur servicen sköts. Så ska de vara också i fortsättningen. Så med tanke på din och dina närmastes vardag så är det stort sett inte mycket som ändras. Du kommer även i framtiden att ha samma möjligheter till valfrihet som idag. Du kommer att välja primärvårdsenhet eller gå med din remiss till vilket sjukhus som helst. Också servicesedlar kommer att finnas kvar i framtiden.
Däremot sker det en massiv ändring bakom kulisserna.
Den offentliga hälsovården, sjukvården, socialvården och räddningsverksamheten kommer från och med 1.1.2023 att skötas av välfärdsområden (fi: hyvinvointialue). I Helsingfors grundas inget separat välfärdsområde, utan Helsingfors stad kommer att ha ansvar för servicen. Kommunerna kommer inte mera att ha hand om social- och hälsovården utan ansvaret överförs på de 21 välfärdsområdena och på Helsingfors som anordnare av service. De tjänster som övergår till välfärdsområdena är bland annat socialhandledning, mottagningstjänster, rådgivningar, sjukhus, tandvård, mentalvård, missbrukartjänster, barnskydd, funktionshinderservice, äldreboende och hemservice.
Samkommunerna för sjukvårdsdistrikten och specialomsorgsdistrikten kommer att sluta existera. Deras verksamhet, tillgångar, fastigheter och personal överförs till välfärdsområdena som kommer att ha ansvar för de uppgifter som samkommunerna har idag. Som exempel kan konstateras att Österbottens välfärdsområde kommer att sköta de uppgifter som idag sköts av enskilda kommuner, Vasa sjukvårdsdistrikt och Kårkulla samkommun.
Kårkulla, som är en samkommun som främst erbjuder service till personer med intellektuell funktionsnedsättning, kommer att upplösas och dess fastigheter och personal kommer att överföras till de välfärdsområden där fastigheten och verksamheten befinner sig. För att trygga den kunskap som finns i Kårkullas nuvarande expert- och utvecklingscenter åläggs de tvåspråkiga välfärdsområdena att ingå ett samarbetsavtal. Områdena får alltså själv möjlighet att diskutera hur de vill ordna servicen i den nya strukturen.
Den administrativa förändringen är rätt märkbar. Idag finns det inom social- och hälsovården nästan 200 kommuner och samkommuner som alla har egen ledning, egen administration, egen ekonomi och egen bokföring. I framtiden är det 22 aktörer som har ansvar för samma sak.
Den kanske mest märkbara förändringen är att primärvården och specialsjukvården kommer att finnas i samma organisation och därmed närmare varandra. Detta kommer att underlätta dina möjligheter att genast få rätt vård då bredden på sakkunskap ökar. Beroende på hur vården ordnas i praktiken kan till exempel en sjuksköterska under mottagningen ringa till en specialist för att genast kunna vägleda klienten rätt.
Den privata och tredje sektorn kommer tillsammans med den offentliga sektorn att ha en väsentlig roll också i framtiden. Även arbetshälsovården fortsätter så som nu. Alla aktörer behövs för att få helheten att fungera.
Den moderna hälsovården ställer allt större krav på lokaler, på investeringar och på personalen. Många stora beslut måste fattas i de flesta områdena i framtiden. Därför är det ytterst viktigt att invånarna får sin röst hörd i de beslut som ska tas. I alla välfärdsområdena kommer man att ordna val för att välja fullmäktige, på samma sätt som i kommunerna idag. Fullmäktige är det högsta beslutsfattande organet där de politiska förtroendevalda kommer att fatta beslut om hur vården och omsorgen ska ordnas.