Sammandrag

Delningsekonomin växer snabbt. Många känner redan till de stora globala aktörerna Uber och Airbnb. De delningsekonomiska affärsmodellerna bygger på att koppla samman utbud och efterfrågan i breda sociala nätverk med hjälp av digitala lösningar, appar och så kallade plattformar. Ett kännetecknande drag för delningsekonomin är att varor och tjänster ”delas” mellan privatpersoner som inte känner varandra sedan tidigare. Den ena parten kan tjäna extra pengar, den andra parten får tillgång till ett nytt, möjligtvis både billigare och mer spännande alternativ. Den tredje parten i transaktionen, plattformen, tar en avgift för att koppla samman dessa två.

Men går det att lita på främlingar? Det finns en stark koppling mellan delningsekonomi och graden av tillit mellan mänskor (Piippo och Surakka 2016; OECD 2017). I internationella mätningar av tillit har man upprepade gånger kommit fram till att graden av tillit och mellanmänskligt förtroende är mycket hög i de nordiska länderna. Därför ser möjligheterna att utveckla delningsekonomin i de nordiska länderna speciellt lovande ut.

Det har under de senaste åren skrivits ett antal rapporter i vilka man försöker beskriva delningsekonomin samt uppskatta dess storlek och tillväxt. Enligt en utredning som arbets- och näringsministeriet publicerade 2017 kan delningsekonomin under de närmaste åren växa mycket fort i Finland och globalt.

Konsultbolaget PwC beräknar att delningsekonomin växer så att den om ett årtionde omsätter 300 miljarder euro på global nivå. Beloppet låter stort. Å andra sidan har exempelvis Nordea i Sverige bedömt att även om delningsekonomin växer, är den så liten att den förblir ointressant ur ett makroekonomiskt perspektiv. Nordea menar att även om PwC skulle få rätt i sin prognos, innebär det att delningsekonomin i Sverige år 2025 kan väntas omsätta 12 miljarder kronor, vilket är ungefär lika mycket som det svenska folket köper pizza för varje år.

Enligt en prognos av stiftelsen World Economic Forum växer delningsekonomin och normaliseras bland användarna så att den blir mainstream kring 2026. Ett utryck för denna normalisering är att bilpooler, hyresbilar och samåkning blir vanligare än att äga och använda egen bil. Det finländska företaget Maas Global har kommit ut med en app med namnet Whim som kopplar samman kollektivtrafik, hyrescykel, hyresbil och taxi. Syftet är att erbjuda en tillgänglig och heltäckande transporttjänst som kan bli ett konkurrenskraftigt alternativ till privatbilen. Maas Global ska även utvidga till Singapore och Storbritannien.

PwC har även analyserat värdet på delningsekonomin i Finland. 2016 var värdet något över 100 miljoner euro, men på några år ska värdet tiofaldigas och uppgå till 1,3 miljarder år 2020. Bland annat den amerikanska inkvarteringstjänsten Airbnb har vuxit i snabbt takt i Helsingfors. Våren 2018 uppgick antalet bostäder till 2 316 i Helsingfors. I Danmark och Sverige, i vilka turistströmmarna är betydligt större, finns även ett avsevärt större antal bostäder på Airbnb. Enligt SVT finns det 20 000 bostäder till uthyrning i hela Sverige. Enligt webbplatsen Inside Airbnb finns det lika många bostäder i Köpenhamn som i hela Sverige, och alltså nästan tio gånger så mycket som i Helsingfors.

Trafik och boende är sålunda två viktiga sektorer inom delningsekonomin. Andra viktiga sektorer är tjänster (att utföra mikrojobb via internet), pengar (bl.a. gräsrotsfinansiering), begagnade varor, lokaler och utbildning. Handel av energi mellan privatpersoner och handel med personlig data beräknas bli viktiga sektorer i en nära framtid. Framtidens delningsekonomi antas underlättas och effektiveras av lösningar som bygger på så kallad blockkedjeteknik (Honkanen 2017). Syftet är att bygga system i vilka folk kan utbyta varor, tjänster och pengar på ett säkert sätt, utan att behöva betala en relativt stor avgift till mellanhänder som Uber och Airbnb.

 

Collaborative Economy Honeycomb är en grafisk framställning som tagits fram av Jeremiah Owyang. Den framställer delningsekonomin (eller den kollaborativa ekonomin) som en vaxkaka med 16 olika sektorer inklusive delsektorer och företag (Figur 1). Förutom trafik, lokaler, tjänster, pengar, andrahandshandel lyfter den även fram sektorer som mat, verktyg, hälsa, lärande och till och med analytik. I centrum av bilden finns det allra viktigaste, mänskorna. Owyang talar om empowered people och menar att man inte längre kan tala om endast kunder, utan man måste beakta ett spektrum av nya och betydligt aktivare konsumentroller, så som skapare (makers), medskapare (co-creators), gräsrotsfinansiärer (crowdfunders) och jämlikar (peers).

Info

Skribent(er)