Finska staten samlade in skatter till ett belopp om 54 miljarder euro under kalenderåret 2014 (vero.fi). Summan fördelar sig över sex olika kategorier av skatter där inkomstskatten från privatpersoner står för över hälften. Två andra viktiga skattekällor är momsen och samfundsskatten. De två sistnämnda kategorierna är beroende av att de finländska företagen klarar sig bra. Detta påverkar också sysselsättningsgraden samt intäkter i form av inkomstskatter. Över 1,4 miljoner människor arbetar för företag i Finland (stat.fi), men vi har ändå en låg sysselsättningsgrad (66,7%) och alltför många arbetslösa (9,4%) (findikaattori.fi).
Det finns cirka 285 000 företag i Finland. År 2014 startades 28806 nya företag, och 30849 företag lades ned (stat.fi). Givet det stora antal företag som startas, kan vi anta att det är relativt lätt att starta företag i Finland, men de höga nedläggningssiffrorna tyder på att det inte är så lätt att vara företagare. Finland behöver fler företag, fler arbetsplatser och fler växande företag. Därför är det ur ett finländskt samhällsperspektiv viktigt att reflektera över vilka åtgärder som kunde göra det mer attraktivt för personer att starta, driva och få företag att växa, i Finland. Det här är ett oerhört viktigt arbete för det är i de mindre företagen som de flesta nya arbetsplatser skapas (tem.fi)
Företagare startar och driver företag för att de vill lösa problem som kunder har, förverkliga personliga idéer eller vara självständiga (GEM 2015/2016). Att vara företagare är tidskrävande på många sätt och det gäller att prioritera rätt om man ska lyckas. En amerikansk undersökning visar att de företagare som använder minst 40% av sin tid på försäljning och marknadsföring lyckas få sina företag att växa 60% snabbare än de som inte satsar lika mycket tid på samma aktiviteter (stateoftheowner.com). Av det här följer att det i teorin är ganska lätt att vara företagare: det gäller att maximera tiden tillsammans med existerande och potentiella kunder samt att minimera tiden som används på icke-värdegenererande företagsadministrativa aktiviteter. Det är den senare delen av den här ekvationen som den finländska staten bör fokusera på. I Estland har man insett det här och många finländare uppskattar deras satsningar eftersom det redan finns 4500 företag i Estland som har startats av finländare (finland.ee). En orsak till det här anses vara att det är så mycket lättare att starta upp nya bolag där jämfört med hur det är i Finland (Doing Business, 2012). Speciellt det faktum att Estland inte har någon samfundsskatt uppskattas.
Det finns inga orsaker till att inte även den finländska staten kan göra det lättare för företagare i Finland att driva sina företag genom att skapa utrymme för dem att tillbringa mera tid med sina kunder istället för att ägna tid åt företagsadministrativt arbete. Det är också viktigt att komma ihåg att signaleffekten ofta är nästan viktigare än själva förändringen (Pursiainen, 2015). Det är följaktligen viktigt att staten vidtar åtgärder som signalerar att företagarna uppskattas, och att Finland är ett smidigt och attraktivt land för företagare. Det finns många olika delområden där verksamhetsförutsättningarna för företagare i Finland kan förbättras men de största samhälleliga vinsterna torde kunna göras ifall förändringsarbetet riktas in på att minimera den tid som företagare behöver lägga ned på att säkerställa finansiering för sin verksamhet och på personaladministration. I det här pappret presenteras förslag på hur det kan uppnås. En tidigare version (2016) av det här pappret innehöll också ett förslag om att momsdeklarationen borde ändras till att vara baserad på kontant- och inte prestationsprincipen, men det förslaget är inte med i den här uppdaterade versionen eftersom det förslaget har förverkligats sedan det här pappret publicerades första gången.
