Sammandrag

”Välkommen till år 2030. Välkommen till vår stad. Jag äger inget. Jag äger ingen bil. Jag äger inget hus. Jag äger varken saker eller kläder. Shopping? Jag har glömt vad det är.” Så skrev den danska parlamentsledamoten Ida Auken för ett par år sedan i en framtidsvision.

Delningsekonomi har diskuterats på politisk nivå i de nordiska länderna sedan några år tillbaka. Under samma tidsperiod har Europeiska unionen varit en synlig förespråkare för denna nya digitala ekonomi. Enligt Europeisk agenda för delningsekonomin, som europeiska kommissionen kom ut med 2016, kan delningsekonomi leda till ökad sysselsättning och tillväxt för hela EU, om verksamheten uppmuntras och utvecklas på rätt sätt. Vice ordförande för kommissionen, Jyrki Katainen, har betonat möjligheter till innovation och nya intäkter. EU:s och politikernas uppgift är enligt Katainen att skapa regler som möjliggör nya tjänster, men samtidigt att skydda konsumenter, och se till att skatter och arbetsvillkor är rättvisa.

Den europeiska agendan för delningsekonomin uppmanar EU-länderna att se över sådana regler och bestämmelser som kan främja eller bromsa delningsekonomins utveckling. Hösten 2017 utgav man i Danmark, Finland och Sverige var för sig politiska riktlinjer för hur man kan utveckla delningsekonomin (se referenser). Syftet med denna rapport är att beskriva delningsekonomin, och att granska fenomenet från ett nordiskt policyperspektiv genom att studera och jämföra danska, finska och svenska policydokument. Hur ser de tre nordiska länderna på delningsekonomi och hurdana åtgärder föreslås av regering och myndigheter för att utveckla den? Vilka likheter och skillnader mellan länderna kan man upptäcka? Hur ser man på de politiska och ekonomiska effekterna av delningsekonomin i de tre länderna? Vilka delar av samhället förändras genom delningsekonomin? Vad behöver göras? Vad kan man göra?  Fokus ligger alltså på delningsekonomi, men rapporten granskar även närliggande begrepp så som plattformsekonomi och Gig Economy.

Info

Skribent(er)