Sammandrag

ED Jukka Viitanen, Resolute HQ Oy

I Mats Nylunds arbete finns speciellt mycket goda resonemang och ambitiösa definitioner för att beskriva en utmanande, ständigt föränderlig verklighet. Fint att han har antagit denna utmaning har antagits och därmed öppnat diskussionen, i syfte att hjälpa alla parter och intresserade att se delningsekonomin i sin kontext av ett växande fenomen som utmanar strukturerna i vår ekonomi.

Jag håller med Mats om att delningsekonomin är betydelsefull och skapar mervärde, samt att den är ett mycket välkommet tillskott för att beskriva begreppet ekonomisk aktivitet. Den har redan visat sin livskraft och förmåga att omdefiniera bytesekonomins lagbundenheter. Dess kraft bygger på nyckelfrågan om att ta i bruk underutnyttjade resurser helt eller åtminstone effektivare.

I första hand går delningsekonomin ut på att lösa incidensproblemet – med hjälp av delningsekonomi kan vi skapa mervärde även utanför ekonomiska dimensioner (förhindra slöseri med naturresurser och produktion av icke-nödvändiga varor, minska utsläpp, skydda klimatet osv.), särskilt inom FN:s målområden för hållbar utveckling. På så sätt har delningsekonomin som utgångspunkt att åstadkomma goda ting och är en samhälleligt och socialt önskvärd del av den nya ekonomin.

Det var uppfriskande att läsa om de nordiska ländernas likheter och olikheter i fråga om delningsekonomin. Danmarks och Finlands praktiska likheter och liknande lagstiftningsgrunder både i arbets- och skattelagstiftningen beskriver väl våra länders mål att skapa ordning och spelregler mellan parter som själva genomför transaktioner. I Sverige betonas vikten av medborgarnas grundläggande rättigheter, tillförlitlighet och säkerhet, med vilka man kan minimera delningsekonomins eventuella biverkningar och risker på ett önskat sätt. I själva verket kompletterar dessa två perspektiv varandra väl och ett inbördes utbyte av de bästa praktiska erfarenheterna ger förmodligen goda fördelar till hela Norden.

Samtidigt bör man observera att delningsekonomi i sig är ett relativt nytt begrepp, att de som skriver om den ofta ger den en egen subjektiv betydelse i syfte att försöka betona just delningsekonomins ledande part i att styra framtidens ekonomi. Så här är det emellertid inte ändamålsenligt att agera, då man i ärlighetens namn bör diskutera delningsekonomi i dess kontext. Parallellt med begreppet delningsekonomi och diskussionen kring detta finns begrepp som beskriver återförsäljningsekonomi, serviceekonomi, dataekonomi, API-ekonomi och plattformsekonomi. Själv ser jag att delningsekonomi ”bara” ska ses som en del av ett större sammanhang och att man inte bör utvidga begreppet till att omfatta andra parallella delområden. I kommande översikter vore det kanske bra att specificera delningsekonomins roll ännu tydligare i detta större sammanhang.

På samma sätt vore det bra om vi talade om delningsekonomi endast då något faktiskt delas – allt annat får beskrivas på andra sätt. Till exempel vore sammanhanget tydligare ifall vi lämnar handelsplatser för använda varor utanför begreppet delningsekonomi. Samtidigt bör vi fundera på om delningsekonomin ska omfatta möten som sker på alla slags plattformar. Min åsikt är att exempelvis införskaffning av delade bilpooler ändå kanske inte motsvarar delandets essens (även om bilarna delas i slutändan). Däremot kan enskilt ägda underutnyttjade bilar användas effektivare just genom de beskrivna delningsekonomiska mekanismerna. På samma sätt hör inte gräsrotsfinansiering inom ramen för delningsekonomin, även om utlåningen av finansiella medel sker mellan enskilda individer utanför den organiserade bank- och finanssektorn.

Jag undertecknar de frågor som författaren väljer att presentera som utgångspunkter för delningsekonomins fortsatta utveckling och rekommenderade åtgärder. De beskriver en stor mängd perspektiv och åtgärder för att främja utvecklingen av delningsekonomin och bildar en tillräckligt omfattande och mångfacetterad helhet av en delningsekonomi i harmonisk utveckling. Urvalet kan vara bra att komplettera med hänvisningar till data, digitalisering och programvarukompetensens centrala roll som delningsekonomins stöttepelare.

Data och digitalisering finns närvarande överallt. Därför lönar det sig att vid sidan om diskussioner kring delningsekonomi alltid att fundera på hela sammanhanget i fråga om digipooler, möjliggörande teknik och dataanknutet värdeskapande. Programvarukompetens är å sin sida en grundläggande beståndsdel som bestämmer hela delningsekonomins möjliga utveckling och framgång, en beståndsdel utan vilken nödvändiga plattformar inte är möjliga eller skapas av krafter utanför ”familjen av delare”. Utan digitalisering, ackumulerat datamaterial och kompetenta programmeringsgurun skulle delningsekonomins ”löften” om effektivitet, skapande av mervärde och tillväxtpotential bli mycket anspråkslösa.

 

Jukka Viitanen är internationellt erfaren och erkänd utvecklare och initiativtagare av regionala innovationssystem och plattformar. Han har medverkat vid bedömning och utveckling av bland annat verksamheter inom internationella innovationssystem, campusområden, informations- och teknologiparker, tekniköverföringsprogram och plattformar för tillväxtföretag.

Som kunder och samarbetspartners har Viitanen under de senaste tio åren haft ledningsgrupper från såväl privata som offentliga sektorn från mer än 20 olika länder, främst från Europa och Asien. I Finland har han bidragit till att utarbeta lösningar för olika utmaningar i landets sex största städer, Tekes, ministerier, byggföretag och tillväxtföretag. I huvudsak har teman varit kopplade till plattformsekonomi, att förbinda innovationsplattformar med stadsstrukturer och förstärka företags verksamhetsförutsättningar som innovationsekosystemens nyckelaktörer. Viitanen är en aktiv företagare, sakkunnig och partner i globala innovationsnätverk.

 

 

Info

Skribent(er)