Sammandrag

Den begreppsliga oklarheten och obestämbarheten har haft som följd att man i debatten använder många andra närliggande och överlappande (svenska och engelska) begrepp. I Finland talar man mycket om plattformsekonomi och cirkulärekonomi.

Som det har kommit fram finns det en nära koppling mellan å ena sidan delningsekonomi och å andra sidan digitala plattformar. En digital plattform är en app eller annan onlinebaserad tjänst som kopplar samman utbud och efterfrågan på varor och tjänster. Dessa tjänster är interaktiva så att folk kan använda dem för att å ena sidan erbjuda tjänster (producenter) och å andra sidan för att hitta folk som vill utföra tjänster för en (konsumenter). Tack vare smarttelefonerna har vi allt oftare tillgång till apparna och tjänsterna dygnet runt. Många anser att delning i sig inte är något nytt fenomen, men det är tack vare den tekniska utvecklingen som delandet nu har spridit sig bortom den egna bekantskapskretsen.

Delningsekonomi och plattformsekonomi är sålunda delvis överlappande begrepp. Skillnaden är att plattformsekonomi betonar den tekniska lösningen och infrastrukturen, medan delningsekonomi lägger större vikt på möjligheten till samhörighet och gemenskap. Ordet plattform kan även syfta på företaget som äger plattformen. Digitala plattformar har blivit internetekonomins viktigaste aktörer. Ett tydligt tecken på detta är att fyra av världens fem starkaste varumärken är digitala plattformar: Apple, Microsoft, Google och Facebook. Marknaden domineras av USA och i en mindre grad av Kina.

Även inom delningsekonomi finns en uppenbar risk att ett fåtal plattformar får alltför mycket makt. I en situation där makt och resurser koncentreras till ett fåtal är det givetvis meningslöst att tala om delande.  Figur 4 åskådliggör fyra olika dimensioner av plattformer: teknisk infrastruktur, marknadsplats, socialt nätverk och företag.

 

Inom forskningen talar även man mycket om Gig Economy. Termen syftar på de tjänster och mikrojobb som förmedlas via plattformar. Det klassiska exemplet är amerikanska TaskRabbit, som köptes upp av IKEA. De som erbjuder tjänster via dessa plattformar kan vara näringsidkare, mikroföretagere, eller privatpersoner som tar tillfälliga uppdrag.

Gig Economy har nära anknytning till så kallade egenanställningar, frilansare eller andra former av extrajobb utan varken arbetsförhållande eller enskild firma. I dag finns 880 000 bolag i Sverige med färre än en anställd. Marknaden för egenanställning växer snabbt i hela Norden. Egenanställning är vanligt inom bland annat journalistik, media- och kulturbranschen, IT och konsultverksamhet.

En viktig fråga gällande Gig Economy och egenanställning är arbetarnas rättigheter. Eftersom de som utför mikrojobben inte är anställda, har de inget lagstadgat anställningsskydd och medbestämmande. Dessutom ansvarar de själva för sin socialförsäkring, sjukförsäkring, ålderspension och semester. I Finland har bland annat fackcentralen FFC startat en diskussion om dessa utmaningar. FFC hävdar att  jobb via webbplattformar kombinerar nackdelarna med att vara företagare och nackdelarna med att vara löntagare.

Delningsekonomi, plattformsekonomi och Gig Economy utgör delar av den nya digitala ekonomin. Som begrepp betonar de olika perspektiv och egenskaper. I debatten kring delningsekonomin förekommer ytterligare en rad andra närliggande begrepp med starkare eller svagare anknytning till delningsekonomi (se figur 5).

 

Info

Skribent(er)