Beskæftigelsesministeriet 2013. Rapport om øremærket barsel. Danmark, Beskæftigelsesministeriet. Saatavana: http://bm.dk/da/ Aktuelt/Nyheder/Arkiv/2013/09/Udvalgsrapport%20om%20orema- erket%20barsel.aspx (luettu 20.2.2017).
Bloksgaard, L. & Rostgaard, T. (2014). ‘Denmark country note. Teoksessa: Moss, P. (toim.) International Review of Leave Policies and Research 2014. Saatavana: http://www.leavenetwork.org/ (luettu 15.2.2017).
Bloksgaard, L. & Rostgaard, T. (2016). Denmark country note. Teoksessa: Koslowski, A., Blum., S., ja Moss, P. (toim.), International Review of Leave Policies and Research 2016. Saatavana: http://www. leavenetwork.org/ (luettu 15.2.2017).
Blum, S., Erler, D. & Reimer, T. (2016). Germany country note. Teoksessa: Koslowski, A., Blum., S., ja Moss, P. (toim.), International Review of Leave Policies and Research 2016. Saatavana: http://www. leavenetwork.org/ (luettu 15.2.2017).
Borchorst, A. (2013). Danske mænd går mindst på barsel. Anette Borchorstin haastattelu: FTF Aktuelt. Saatavana: http://www.ftf.dk/ aktuelt/ftf-analyse/artikel/danske-maend-gaar-mindst-paa-barsel/ (luettu 10.2.2017).
Brandth, B. & Kvande; E. (2015). Norway country note. Teoksessa: Koslowski, A., Blum., S., ja Moss, P. (toim.), International Review of Leave Policies and Research 2016. Saatavana: http://www.leave- network.org/ (luettu 15.2.2017).
Danmarks Statistik (2017a). Mottagere af tilskud/pasning af egne born 2015. Saatavana: http://www.statistikbanken.dk/10558 (luettu 3.3.2017).
Danmarks Statistik (2017b). Sociale udgifter efter foranstaltning, ydelsestype og tid. Saatavana: http://www.statistikbanken.dk/stat- bank5a (luettu 14.2.2017).
Duvander, AZ. & Ellingsæter, A.L. (2016). Cash for childcare schemes in the Nordic welfare states: diverse paths, diverse outcomes. European Societies 18(1): 70–90.
Einarsdottir, T. & Petursdottir, G.M. (2010). Iceland. Teoksessa: Moss, P. (toim.), International Review of Leave Policies and Related Research 2010. Employment Relations Research Series No. 115. De- partment for Business Innovation & Skills. London: Employment Market Analysis and Research. Saatavana: http://www.leavenetwork. org/fileadmin/Leavenetwork/Annual_reviews/2010_annual_review. pdf (luettu 12.2.2017).
Ellingsæter, A.L. (2012). Cash for Childcare. Experiences from Finland, Norway and Sweden. International Policy Analysis. Berliini: Friedrich-Ebert-Stiftung.
Eurostat LFS Main indicators 2015. Saatavana: http://www. http:// ec.europa.eu/eurostat/data/database (luettu 20.2.2017).
Eydal, G.B., Gislason, I.V., Rostgaard, T., Brandth, B., Duvander, AZ. & Lammi-Taskula, J. (2015). Trends in parental leave in the Nordic countries: has the forward march of gender equality halted? Com- munity, Work & Family 18(2): 167–181.
Eydal, G.B. & Gislason, I.V. (2016). Iceland country note. Te- oksessa: Koslowski, A., Blum., S., ja Moss, P. (toim.), International Review of Leave Policies and Research 2016. Saatavana: http://www. leavenetwork.org/ (luettu 15.2.2017).
Fougner, E. (2012). Fedre tar ut hele fedrekvoten – også etter at den ble utvidet tilt i uker. Arbeid og velferd 2: 71–77.
Gislason, I.V. (2007). Parental Leave in Iceland. Bringing the Fathers in. Developments in the Wake of New Legislation in 2000. Centre for Gender Equality & Ministry of Social Affairs.
Haas, L., Duvander,AZ. & Hwang, P. (2016). Sweden country note. Teoksessa: Koslowski, A., Blum., S., ja Moss, P. (toim.), International Review of Leave Policies and Research 2016. Saatavana: http://www. leavenetwork.org/ (luettu 15.2.2017).
Haas, L. & Rostgaard, T. (2011). Fathers’ rights to paid parental leave in the Nordic countries: consequences for the gendered division of leave. Community, Work & Family 14(2): 177–195.
Haataja, A. (2016). Pieniä ja suuria reformeja pienten lasten per- heille suunnatuissa perhevapaissa ja -etuuksissa. Teoksessa: Haataja, A., Airio, I., Saarikallio-Torp, M. & Valaste, M. (toim.) Laulu 573566 perheestä. Lapsiperheet ja perhepolitiikka 2000-luvulla, ss. 36–79. Helsinki: KELA.
Haataja, A. (2009). Fathers’s use of paternity and parental leave in the Nordic countries. Online working papers 2. Helsinki: KELA. Haataja, A. & Juutilainen, VP. (2014). Kuinka pitkään lasten ko- tihoitoa? Selvitys äitien lastenhoitojaksoista kotona 2000-luvulla. Työpapereita 58. Helsinki: KELA.
Haataja, A. & Nyberg, A. (2006). Diverging paths? The dual-earner/ dual-carer model in Finland and Sweden. Teoksessa: Ellingsæter, A.L., Arnlaug, L. (toim.), Politicising parenthood in Scandinavia. Gender relations in welfare states, ss. 217–239. Bristol: Policy Press.
Heggeman, H. (2014). Lägre inkomster bland föräldrar med vård- nadsbidrag. Välfärd 4: 18–20.
Hiilamo, H. & Kangas, O. (2009). Trap for women or freedom to choose? The struggle over cash for child care schemes in Finland and
Sweden. Journal of Social Policy 38(3): 457–475.
IFAU 2017. Saatavana: http://www.ifau.se/sv/Om-IFAU/Remissvar/be- gransningar-i-foraldrapenningen-for-foraldrar-som-kommer-till-sve- rige-med-barn/ (luettu 20.2.2017).
ISF Duvander, AZ. (2013). Föräldrapenning och föräldraledighet. Rapport 2013:13. Stockholm: ISF Inspektionen för socialförsäkringen. ISF Johansson, M. & Duvander, AZ. (2012). Ett jämställt uttag? Reformer inom föräldraförsäkringen. Rapport 2012:4. Stockholm: ISF Inspektionen för socialförsäkringen.
Juutilainen, VP., Saarikallio-Torp, M. & Haataja. A. (2016). Perhe- vapaat 2013-väestökyselyn toteutus. Työpapereita 89. Helsinki: KELA. KELA Lapsiperhe-etuustilasto 2015. Saatavana: http://www.kela. fi/vuositilastot_kelan-lapsiperhe-etuustilasto (luettu 7.2.2017).
KELATilastollinen vuosikirja 2015. Saatavana: http://www.kela.fi/ tilastojulkaisut_kelan-tilastollinen-vuosikirja (luettu 7.2.2017).
Kellokumpu, J. & Napari, S. (2007). Perhevapaiden vaikutus palk- kapussiin. Talous & Yhteiskunta 3: 30–35.
Koskenvuo, K. 2016. Perhevapaiden vaikutus eläkkeeseen 1980-lu- vulta 2000-luvulle. Teoksessa: Haataja, A., Airio, I., Saarikallio-Torp,
- & Valaste, M. (toim.) Laulu 573566 perheestä. Lapsiperheet ja perhepolitiikka 2000-luvulla, ss. 116–135. Helsinki: KELA. Lahtinen, J. & Selkee, J. (2016). Varhaiskasvatuskyselyraportti II: hallinto, kuntalisät, palveluseteli. Helsinki: Kuntaliitto.
Lainiala, L. (2014). Perhepolitiikka kriisin aikana. Perhebarometri 2014. E 48 Helsinki: Väestöliitto Väestöntutkimuslaitos.
Lainiala, L. (2010). Perhepolitiikan uudet tuulet – Perheen paluu. Per- hebarometri 2010. E 39. Helsinki: Väestöliitto Väestöntutkimuslaitos. Lammi-Taskula, J., Salmi, M. & Närvi, J. (2017). Isien perhevapaat.
Teoksessa: Salmi, M. & Närvi, J. (toim.) Perhevapaat, talouskriisi ja sukupuolten tasa-arvo, s. 105–134. Raportti 4. Helsinki: THL. Lammi-Taskula, J. (2007). Parental Leave for fathers? Gendered Conceptions and Practices in Families with Young Children in Finland. Research Report 166. Helsinki: STAKES.
Miettinen, A. (2012). Perhevapaakäytännöt Suomessa ja Euroopassa 2012. Työpapereita 1/2012. Helsinki: Väestöliitto Väestöntutkimus- laitos.
Nordic statistics 2017. Nordic Gender Equality Indicators. Saa- tavana: http://91.208.143.100/pxweb/norden/pxweb/en/Nordic%20 Statistics/ (luettu 20.2.2017).
NOSOSCO 2015. Social Protection in the Nordic Countries 2013/2014. Scope, Expenditure and Financing. Kööpenhamina: Nordic Social Statistical Committee.
OECD Employment indicators 2014. Saatavana: http://www.oecd. org/els/emp/employmentdatabase-employment.htm (luettu 3.3.2017). OECD Family database 2017. Saatavana: http://www.oecd.org/els/ family/database.htm (luettu 13.2.2017).
OECD Labour Force Statistics 2015. Saatavana: http://www.oecd. org/std/labour-stats/ (luettu 20.2.2017).
Prop. 92 L 2010-2011 (Norja). Endringer i folketrygdloven (utvidelse av fedrekvoten mv.) Saatavana: https://www.regjeringen.no/no/doku– menter/prop-92-l-20102011/id639428/ (luettu 13.2.2017).
Prop. 79 L 2012-2013. (Norja) Endringar i folketrygdlova (utvidning av stønadesperioden for foreldrepengar mv.) Saatavana: https://www.regje- ringen.no/no/dokumenter/prop-79-l-20122013/id717695/ (luettu 13.2.2017). Pärnänen, A. & Kambur, O. (2017). Määritelmämuutos vuosilta 2008–2009 näkyy pienten lasten äitien työllisyydessä. Tieto & Tren-
dit 1. Saatavana: http://tietotrendit.stat.fi/mag/article/213/ (luettu 30.3.2017).
Repo, K. (2009). Pienten lasten kotihoito – puolesta ja vastaan. Teoksessa: Anttonen, A., Valokivi, H. & Zechner, M. (toim.), Hoiva
– tutkimus, politiikka ja arki, ss. 219–237. Tampere: Vastapaino. Rostgaard, T. & Lausten, M. (2015). The coming and going of the father’s quota in Denmark: consequences for fathers’ parental leave take-up. Teoksessa: Eydal, G.B. & Rostgaard, T. (toim.), Fatherhood in the Nordic welfare states. Comparing care policies and practices, ss. 277–302. Bristol: Policy Press.
Saarikallio-Torp, M. & Haataja, A. (2016). Isien vanhempainva- paiden käyttö on yleistynyt. Ketkä isistä vapaita käyttävät ja ketkä eivät? Teoksessa: Haataja, A., Airio, I., Saarikallio-Torp, M. & Valaste,
- (toim.) Laulu 573566 perheestä. Lapsiperheet ja perhepolitiikka 2000-luvulla, ss. 80–115. Helsinki: KELA.
Salmi, M. & Närvi, J. (2017). Pienten lasten vanhempien mielipiteet perhevapaiden kehittämisestä vuonna 2013. Teoksessa: Salmi, M. & Närvi, J. (toim.) Perhevapaat, talouskriisi ja sukupuolten tasa-arvo,
- 213–228. Raportti 4. Helsinki: THL.
Salmi, M., Lammi-Taskula, J. & Närvi, J. (2009). Perhevapaat ja työelämän tasa-arvo. Työ ja yrittäjyys 24/2009. Helsinki: Työ- ja elinkeinoministeriö.
SE RE (2016). Jämställt föräldraskap och goda uppväxtvillkor för barn – översyn av föräldraförsäkringen. Kommittédirektiv 2016:10. Skolverket (2013). Föräldras val och inställning till förskola och fritidshem. Resultat från föräldraundersökningen 2012. Rapport 392. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2007). Fem år med maxtaxa. Stockholm: Skolverket.
Socialdepartementet (2015a). Slopat jämställdhetsbonus. Ds 2015:55. Stockholm: Socialdepartementet.
Socialdepartementet (2015b). Ytterligare en månad inom föräld- rapenningen reserveras för vardera föräldern. Ds 2015:8. Stockholm: Socialdepartementet.
Socialdepartementet (2015c). Det kommunala vårdnadsbidraget avskaffas. Ds 2015:19. Stockholm: Socialdepartementet.
Socialförsäkringen i siffror 2004-2016. Försäkringskassan (Ruotsi). Socialförsäkringsrapport 2013:5. Vårdnadsbidrag. En översikt av systemen i de nordiska lähderna och sammanfattning av forskningen kring dess effekter. Stockholm: Försäkringskassan.
Socialförsäkringsrapport (2011). Socialförsäkringstaket och för- äldralön – ekonomi vid föräldraledighet. Socialförsäkringsrapport 2011:11. Försäkringskassan.
SOU 2016:73. Begränsningar i föräldrapenningen för föräldrar som kommer till Sverige med barn. Saatavana: http://www.regeringen.se/ rattsdokument/statens-offentliga-utredningar/2016/10/sou-201673/ (luettu 1.2.2017).
Statistisk sentralbyrå (Norge) (2017). Kontante overføringer til barnefamilier 2004-2015. Saatavana: https://www.ssb.no/statistikk- banken/ (luettu 14.2.2017).
STM (2011). Vanhempainvapaatyöryhmän muistio. Sosiaali- ja ter- veysministeriön selvityksiä 2011:12. Helsinki: STM.
Sutela, H. (2015). Pitkät työajat hankaloittavat perheen ja työn yh- teensovittamista. Tieto & Trendit 4. Saatavana: http://tietotrendit. stat.fi/mag/article/140/ (luettu 3.3.2017).
Svenskt Näringsliv (2017). Remissvar. Begränsningar i föräldrapen- ningen (SOU 2016:73).
Tervola, J. (2016). Vanhempi kotona, lapsi päivähoidossa? Tarkastelu lastenhoitovalinnoista maahanmuuttajaperheissä. Teoksessa: Haataja, A., Airio, I., Saarikallio-Torp, M. & Valaste, M. (toim.) Laulu 573566 perheestä. Lapsiperheet ja perhepolitiikka 2000-luvulla, ss. 160–181. Helsinki: KELA.
THL Perhevapaakyselyn tuloksia 2015. Saatavana: https://www. thl.fi/fi/tutkimus-ja-asiantuntijatyo/hankkeet-ja-ohjelmat/perheva- paatutkimus (luettu 1.3.2017).
Vantaan kaupunki (2009). Kotona olevien vanhempien lapset pä- ivähoidossa tammikuussa 2009. Seurantaselvitys, tammikuu 2009. Väinälä, A. (2004). Selvitys kotona olevien vanhempien lasten päivä- hoitotilanteesta, syyskuu. STM työryhmämuistioita 16 (ensipainos). Helsinki: Sosiaali- ja terveysministeriö.